När mörkret faller
Så sitter jag uppe mitt i natten, lyssnandes till giftig.. sköön låt
min största fråga till mig själv nu är när ja ska bli trött & gå och sova.
men det har jag inget svar på.
självklart så här på natten kommer alla funderingar, och känslor fram.
vems gör inte det när man är helt själv och bara sitter ut tiden?
Sanningen sårar mig bara mer och mer.. Jag har gått vidare till 90 %..
men jag vet inte om jag någonsin kommer komma över det värsta..
sanningen,besvikelsen.. det tog mig så hårt att så fort ja bara tänker lr det
tas upp av någon anledning så är det som en flod brister ut.. och denna flod
verkar vara hur lång som helst.. snart ser jag suddigt... jag vill bara veta
när det inte kommer göra ont mer .. någon som vet?.. eller fins de någon medicin
mot de onda?
jag har glömt,jag har gått vidare..men såret blöder.
paus..
nu ska jag nog gå och lägga mig framför tvn..
som får bli min medicin för ikväll. så somnar jag förhoppningvis snart.
detta inlägg blev ett mer inre.. inte yttre..
wake me up when november ends..